Artikel

Infrakulvert eller traditionell förläggning?

Han gjorde sin examensuppsats om utveckling av beräkningsverktyg för LCC- och LCA-beräkningar på ledningsbunden infrastruktur under jorden vid två olika förläggningstekniker: konventionell förläggning och förläggning i infrakulverten i Vallastaden i Linköping. I dag är han doktorand vid Linköpings Universitet och något av en expert på infrakulvertar.

Filip Bergman är intresserad av miljö kopplad till samhällsplanering. Han har relativt nyligen, tillsammans med Stefan Anderberg, Joakim Krook och Niclas Svensson, fått en artikel om forskningsläget kring infrakulvertar publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers.

– Det påstås mycket kring infrakulvertar men mycket lite är belagt i någon forskning. Kunskapsnivån om kulvertars hållbarhet är relativt outvecklad. Tidigare forskning har huvudsakligen handlat om separata och isolerade aspekter, men det finns ingen heltäckande förståelse för infrakuvertars livscykler.

Samtidigt är det inte lätt att få en heltäckande bild kring hållbarhetens tre aspekter – miljömässigt, ekonomiskt och socialt – då förläggningars yttre förutsättningar oftast är helt olika.

– Självklara yttre påverkansfaktorer i ett område är naturligtvis av geologisk art. Vad är det för jordmån, hur ser trädrotsinväxningen ut, vilken är grundvattennivån? Men sedan måste man även ta hänsyn till faktorer som markpriser och vad som ska byggas ovan jord. Så variationerna är många varför det är svårt att jämföra det ena projektet med det andra.

Vad säger då forskningsläget om till exempel ekonomi och miljö? Kan det slås fast att det blir ekonomiskt med en infrakulvert på lång sikt?

– Just nu tror vi väldigt mycket. Vi tror att det är en bra investering på lång sikt och att livslängden är längre än vid traditionell förläggning. Och vi tror att det bli mindre schaktning. Men vi kan inte säga att vi vet att det är så för infrakulvertar generellt. Inte ännu i alla fall.

Filip Bergman menar att man ska utgå från det enskilda projektet när man ska ta beslut om man ska välja kulvert eller traditionell förläggning. Att en infrakulvert skulle bli dyrare initialt, som det ibland påstås, behöver till exempel inte alls stämma. Det beror på vad man vill uppnå. Som exempel nämner Filip en industrianläggning för en stor global aktör vars syfte med att förlägga en infrakulvert var flexibiliteten. Med en infrakulvert visste de att underhållet blev enkelt och att de snabbt kunde dra nya rör och ledningar vid behov. Globalt ser man också hur förläggningen av infrakulvertar ökar snabbt i kinesiska miljonstäder för att kunna samförlägga rör och ledningar.

– Ser bara på all grävning för fiber som både kostat pengar och varit till stort besvär och irritation för samhället. Den hade inte behövts göras med infrakulvert. Och går traditionell förläggning sönder i en stad kan kostnaderna och problemen som uppstår bli rejält stora.

Något av ett problem med underjordisk infrastruktur är just att den ligger under jord och inte syns. Och det som inte syns ligger sällan högst i medvetandet hos samhällsplanerare. Det är först när infrastrukturen börjar ställa till problem som den uppmärksammas och då inte sällan åtgärdas relativt kortsiktigt. Sedan grävs problemet ner igen trots att de rör och ledningar som ligger där är avgörande för ett samhälles funktion och människors liv och hälsa.

– Därför är det viktigt att öka kunskapen om infrakulvertars hållbarhet genom både kvantitativa och kvalitativa bedömningsmetoder, avslutar Filip Bergman.